Aj, aj, aj

Igår red jag på ridskolans relativt nya häst med det graciösa och vackra namnet "Brunte", jag hoppas att ni kände av ironin XD Dessvärre gick det inte alls som jag planerat, det gick nog inte som Brunte hade planerat heller för den delen. 

Brunte är en jättevacker, stor och snäll häst som jag skulle gissa är upp emot 175-180 cm i mankhöjd, en liten jätte med andra ord. Han ser ut lite som ett kallblod då han är av den grövre och tyngre typen och är svart/brun med ett jättehäftigt bakben, tro det eller ej men det är grått! :O Det blir tyvärr mindre och mindre grått för varje vecka jag kommer men visst är det fortfraande grått XD Det ser verkligen annorlunda ut tillsammans med den svartbruna kroppen. Tyvärr har han fått sommar-/soleksem och har därför kliat av sig i princip all man och svans. Han svans är tanig och hans man står uppåt som på en Norsk Fjordhäst men jösses vad trevlig han är att rida. En riktig pärla, lite tittig och sprallig men med tanke på hans ålder (5/6 år) så blir, i alla fall jag, fullt förstående. 

Igår skulle vi hoppa och kallblodshästar är väll kanske inte den ultimata hopphästen med tanke på deras tunga kropp och, vad ska man säga... "osmidighet". Jag gillar kallblod men ni måste hålla med mig om att det är inga hopphästar. Jag och Brunte galopperar (haha, eller snarare han som galopperar) mot hindret och jag märker direkt hur vinglig, ostadig och osäker han blir. Han är precis på väg att vägra men i sista sekund ångrar han sig och hoppar i princip stillastående, jag flyger upp... och sedan.. tja, ner! Fast inte i sadeln utan i gruset/sanden i paddocken. Jag tappar andan men reser mig upp för att sitta upp igen. Andra gången vi galopperar mot hindret har vi har ett väldigt mycket friskare tempo men hans dåliga hoppteknik gör att jag hamnar snett i sadeln och han blir då rädd och skenar iväg och jag ramlar (dyker) av en gång till. Denna gång med ena höften, knäet och ansiktet före ner i sanden. Det gjorde inte så ont då, jag koncentrerade mig mest på att spotta ut all sand jag fick i munnen och efter det, satt jag upp igen och vi lyckades faktiskt ta oss över hindret denna gång utan att jag studsar/dyker av. 

Inte förrän jag kommer hem märker jag hur ont jag faktiskt fick och jag brukar inte vara så sjåpig efter avramlingar. Inatt vaknade jag flera gånger av att jag låg på ställen jag hade ont på, såsom knäet, höften eller axeln. Så nu sitter jag här med en bula i pannan (trots att jag hade hjälm :o), ett stort blåmärke på högerknäet, en otroligt öm höft och en väldigt smärtande axel. Jag har aldrig fått så ont efter att ha ramlat av en häst förrut och jag har säkerligen ramlat av upp emot 100 gånger. Så jag har precis pratat med Tabasco´s ägare och sagt att jag inte kan rida imorgon och om jag tackar "nej" till att rida, då är det verkligen något stort som hindrar mig.         

Kommentarer
Postat av: annkin

Nemän lilla Brunte? Då vet jag vem jag ska undvika i hoppningen då :)

2010-10-10 @ 21:31:14
Postat av: Amanda

Hej!

Är det Brunte på råda ridklubb?

Kolla in på min blogg på headern har jag en bild på han om det va Brunte på råda :)

2011-06-11 @ 13:13:09
URL: http://amandakarlssoon.bloggplatsen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0