schnauzertassarna

Jag ska ut och gå med hundarna en sväng nu, en ganska kort sväng då Nellie inte får motioneras efter operationen och eftersom att det är ganska varmt ute. Så länge tänkte jag jag ladda upp fyra bilder ifrån vistelsen i Gränna. Jag tyckte faktiskt att det var lite kul att se skillnaderna varje kväll :P

Idag fyller jag 18 år, tyvärr blir nog det här ett sista inlägg för ett tag framöver 

Jag glömde bara skriva hur jag glad jag verkligen är över att vi har två totalt "skottsäkra" (eller vad man nu säger, menar i alla fall motsatsen till skotträdda) hundar. Det enda som Thea egentligen är rädd för är väll pumpor, det är så roligt att gå ut med henne under halloween och se henne ha raggen uppe konstant och morra på alla pumpor med lysnade ögon XD Men det är ju inget problem för varken oss eller henne, det är ju inte så att hon vägrar gå ut eller sticker om hon ser en pumpa, det skulle i så fall förstöra hennes "image" lite, om hon är så bäst som hon tror att hon är kan hon ju inte gå runt och bli rädd, istället åker raggen upp för att hon ska behålla sin stolthet :P

Thea och Nellie vid tolvslaget igår

Invigde årets första dag med en rejäl sovmorgon, men jag törs inte säga när jag steg upp XD Nu har jag i alla fall suttit och kollat igenom all information inför My Dog nästa vecka, och det börjar faktiskt bli lite nervöst. Jag har skrivit ut 8 olika papper som bevisar att vi har betalat anmälningsavgiften så att vi inte kommer dit och så får vi inte vara med för att dom har fått för sig att vi inte betalat, liten risk men inte omöjligt, och om jag nu längtat så mycket efter det här så är det inte läge att chansa nu ;) Mycket är det dessutom som ska med, medlemsbevis, vaccinationsintyg, registreringsbevis, nummerlappar, tävlingsbok och mycket mer, man blir helt snurrig. Dessutom känns det som om man ska till svenska mässans alla hörn för att hämta och visa upp "ditten & datten" innan man får starta, nummerlappar ska hämtas, hunden ska veterinärbesiktgas och kollas tassarna på (så att man inte satt klister eller liknande på hundens tassar för att minska halkrisken). Haha, vad har jag gett mig in på XD Läste också att det som mest är 74 startande ekipage i "Nellie´s" klasser, en sämsta placering som 73:a vore jag nöjd med, då är vi ju i alla fall inte sist :P En kompis erbjöd sig dessutom att ta kort någon dag och det vore verkligen roligt att ha kort på årets största "spektakel", haha nä då, riktigt så illa kommer det väll förhoppningsvis inte att bli. Jösses, vad jag är engagerad och nervös inför det här, jag är bara så otroligt glad över att vi lyckats komma till agilitysportens högsta tävlingsklass (jag måste få skryta lite XD) och dessutom få tävla mot ekipage ifrån andra länder, dock endast de närmaste men ändå :P Nellie har bevisat att man behöver inte vara vallhund eller terrier för att åtminstone kunna mäta sig med dom. Nellie är inte särskilt snabb om man jämför med de andra agilityhundarna, men hon är j*kligt lyhörd och snabb för att vara schnauzer, och det räcker gott och väl för mig :D

Foto: Emmy Landqvist

Skulle egentligen firat det nya året med tjejerna i klassen men var tvungen att i sista minuten tacka nej eftersom att förkylningen inte vill ge sig. Jag nyser och hostar konstant och har ont i huvudet, dessutom missbrukar jag för stunden nässpray/näsdroppar (vad det än kallas och heter). Mamma hade dessutom laddat upp inför kvällen och köpt chips & godis och tillsammans lagade vi en god middag, men vad hjälper det, känner inte smaken av någonting ändå :(

Gott Nytt År i alla fall!

Nä nu orkar jag inte med teknikprylar mer!!! Mitt förra minneskort "hände det ju någonting med" vilket gjorde att jag fick ett nytt och idag tänkte att jag skulle försöka lägga in alla de låtar jag haft innan minneskortet gick sönder, eller nja, snarare de låtar jag fortfarande kommer ihåg att jag hade :/ Har suttit i ca 3 timmar nu och NU visar det sig att jag har fått ett minneskort med 75 % MINDRE minne än vad det förra minneskortet hade! :( Jag är så förbannat trött på teknikprylar att jag helst av allt skulle vilja kasta mobilen nedför ett stup, fast jag kan ju tyvärr inte göra det, för då "täcker ju inte garantin"! :(

Hur logiskt är det t.ex. för en dator att svara det här?!

Nu får det verkligen räcka, teknikprylar är bara ren skit rent ut sagt. Vi fick ju idag gå tillbaka med min mobil IGEN eftersom att den inte kände av att den hade ett minneskort i sig trots att det satt ett i, det är på detta minneskort som precis ALLT finns på, kontakter, bilder, sms, låtar, spel, teman, anteckningar, kalender, precis allt! Det visade sig att "det hade hänt något med minneskortet", vadå hänt!? Går det sönder av att man lagrar grejer på det!? Just nu är jag bara så förbannad och ledsen. Vi fick ett nytt minneskort (generöst men vad hjälper det?), var ska man egentligen lägga saker man vill spara, mobiler går ju uppenbarligen inte, datorer går inte heller eftersom att dom bara krashar och lever sitt egna liv, vad kan man egentligen lita på?! Teknikprylar är för stunden det värsta jag vet...!

Hinner inte skriva så mycket mer då vi ska åka iväg till mina kusiner och fira jul alldeles strax ;)

Den här dagen skulle jag aldrig stigit upp, dock har ett par roliga saker inträffat men allt annat har bara gått åt skogen, och snart tror jag att jag också går åt skogen.

Det hela börjar med att jag tar bussen hemifrån till skolan i god tid för att hinna, dock har bussbolaget inte planerat detsamma :/ Bussen står i princip still på motorvägen, på grund av all snö (förstårligt men fortfarande retligt) vilket gör att jag kommer för sent till skolan. Väl i skolan knackar jag förgäves på dörren in till den sal vi ska vara i men ingen öppnar, till slut får jag reda på att första lektionen är inställd, typsikt. Efter ett kort "kringvirrande" lyckas jag hitta en del utav klassen, resten är sjuka eller har försovit sig. Alltid roligt att träffa klasskompisarna, speciellt efter ett så långt uppehåll då vi har haft praktik. Efter nästan 2 timmars tidsfördriv är det dags för mattelektion, eller snarare matteprov, jättekul! :( Efter denna lektion slutade vi och jag traskar vidare till hållplatsen för att åka hem. Efter en kort spårvagnstur ska jag byta till buss och ser att bussen redan står på hållplatsen, springa var det enda alternativet. På den smala gångbanan går ett äldre par och jag ropar tidigt "ursäkta" för att kunna klämma mig förbi, lite oartigt kanske att nästan skrämma slag på paret som så fridfullt var ute och gick men vad gör man inte för att hinna med bussen. Tror ni att bussen åker när jag är endast 5 meter ifrån dörren varpå det äldre paret, som jag osmidigt trängt mig förbi, kommer fram och ber tusen gånger om ursäkt för att jag missade bussen. Jag fick länge förklara att det inte alls var deras fel och att jag skulle ha missat bussen ändå, men lite skämdes jag allt, först skrämma slag på det gamla paret och sedan ge dom skuldkänslor för att dom tror att det är deras fel att jag missade bussen.

Efter att ha tagit nästa buss kommer jag till slut hem och går ut med hundarna. Några timmar senare är det dags för mig att ta bussen upp till ridskolan för att rida lektion. När jag ska byta buss kommer aldrig den buss jag ska åka med så jag vandrar bort till tidpunkten för att fråga vad som har hänt. Till slut hittar mannen i kassan information om att bussen är sen varpå jag högt och tydligt klagar på att man inte meddelat det till sina resenärer via de "moderna" funktioner som faktiskt finns. Varför inte skriva på den digitala tidtabellen att bussen är sen x antal minuter så att man åtminstone vet att bussen är på väg. När bussen till slut anländer med 15 minuters försening får busschauffören för sig att stanna vid VARJE busshållplats trots att ingen finns vid hållplasten och att ingen plingat för att dom ska av. Han stannar på en busshållplats i uppförsbacke men när vi ska åka därifrån åker vi mer bakåt än framåt. Det är så halt att bussen bara glider mer och mer bakåt och till slut fastnar, "jaha" tänkte jag, jag börjar ju bli van vid sånt här men vad har jag gjort för att förjäna det här? Eftersom att jag ingenting har att göra i bussen som antingen glider bakåt eller står helt still smsar jag tjejerna i klassen och förvarnar dom på vad som skulle kunna vara orsaker till att jag inte dyker upp imorgon. Antingen sitter jag kvar i bussen, halvt ihjälfrusen, eller så sitter jag i häktet efter olaga hot mot bussbolag, haha nädå :) När jag till slut kommer upp till ridskolan är det dags för hopplektion och som jag nämnt tidigare fick jag rida på min "lilla prins" (haha) Atlas, det var riktigt roligt och det gick enligt mig riktigt bra. På hemvägen får jag reda på att min mobil blivit "lagad" och att pappa hämtat ut den, yippie tänkte jag, men inte under så lång tid. Efter att tryckt i minneskort och SIM-kort i mobilen ser jag till min stora besvikelse att ALLT är borta i mobilen, bilder, låtar, teman, anteckningar, kontakter, sms, inplanerade möten och aktiviteter, precis ALLT är borta. Grrr, jag trodde att man sa till kunden innan man raderade allt i mobilen och glatt lämnar tillbaka den och meddelar att "den är som ny" :( Oavsett var "man borde göra" så är rubbet borta, och det enda jag kan göra för att förhindra att ännu fler utbrottsframkallande händelser sker, är att gå och lägga mig, God Natt! 

Guldstjärna till den som plågat sig igenom hela texten, ni kan ju alla fall glödja er åt att eran dag förhoppningsvis var bättre än min XD

LÄS DETTA!!! Ni som läser detta och som har mitt mobilnummer, kan ni snälla skicka erat mobilnummer till mig, har, som jag sa i inlägget, förlorat alla mina kontakter vilket gör att jag inte har ett enda nummer kvar! :´(

Jag är så galet skoltrött just nu, trodde faktiskt att jag aldrig någonsin skulle kunna bli så här okoncentrerad och omotiverad vad det gäller skolan. Jag har ingen som helst ork eller lust till att göra allt vad skola innebär, aldrig får man vara riktigt ledig, först jobba hela dagen i skolan och när man väl slutar för dagen är den egentliga skillnaden bara var arbetsplatsen är placerad. Det är bara att åka hem, äta och sen på´t igen. Ni anar inte hur välbehövligt ett lov är just nu, ska bli så himla skönt att få samla lite krafter för återigen är det ju bara på´t igen när vårterminen börjar. 

Jag och Sara med Kimya (länkad som Aymik´s Aussies) har i alla fall bestämt att vi ska hyra en inomhuslokal för att fräsha upp båda våra egna och hundarnas "samarbete", man blir så lat nu på vintern då det är så få tävlingar och träningstillfällen, och jag ska faktiskt för en gångs skulle klaga på snön då den inte direkt underlättar en agilityträning. Jag känner mig dessutom lite osäker på Nellie då hon fortfarande är relativt ung och kanske inte har, allt vi tränat upp, kvar efter långa uppehåll. Men innan My Dog måste vi alla fall komma iväg och fräsha upp det vi tränat på.

Nu måste jag återgå till mitt skrivande på annat håll, nämligen till en skriving/ett arbete som ska lämnas in innan skolavslutningen. Dessutom måste jag även öva mer inför matteprovet på måndag, fattar i princip ingenting av Matematik C, känns redan som att jag gett upp men jag måste försöka.

Jag har just kvällens avsnitt av Ung & Bortskämd och jag måste återigen medge att jag blir bara så frustrerad. Hur kan man skicka hem en person som verkligen utvecklats och bidragit med något i huset samtidigt som man behåller högst 3 personer, utav 5, som inte bidragit med någonting? Jag håller definitivt med Ellinor om att jag trodde också att programmet gick ut på att kora personen med mest "framgång" och utveckling under programmet, och inte belöna personerna med sämst engagemang och mest beskyddande och smörande föräldrar. Inte för att nämna några namn men varför skickar man inte hem Paulina, Karolina eller Daniel, dom bidrar inte med någonting. Paulina´s pappa kunde ju inte ens ge en förklaring eller anledning till varför han la sina elimineringsröster på de som utvecklats mest, bara det säger ju en hel del. Dock måste jag ge en eloge till Daniel´s mamma som faktiskt erkänner Daniel´s oengagemang men inte bidrar det till att hans prestationer höjs. Jag "hejade" på Ellinor och Tim-Joel men eftersom att Ellinor åkt hem finns det bara en värdig vinnare kvar...

Någon som håller med, eller som kanske till och med tycker att jag är helt fel ute? Skulle bli jätteglad om ni skrev vad som helst... ;)

Jag har så länge pratat om att jag ska utbilda mig till agilityinstruktör men nu ska det verkligen bli av. Utbildningen är, vad jag förstår det som, över två helger, 4-6 Mars och 8-10 April. Jag längtar så, kanske inte till själva utbildningen eftersom att den är över 2 heger och förmodligen inte alltför roande, men efteråt ;)

Samma plats ett halvår senare

Jag hoppas att ni inte tar illa upp om ni läser rubriken men jag hittade nyss en bild de tagit med min mobilkamera på deras väldigt kreativa omgjorda taco´s, eller ja, snarare före detta taco´s men som nu blivit omgjord till den nya succérätten "pizzaface" XD Haha, jag hoppas verkligen att ni läser det här, ni är bäst :P 

Just nu har jag så fruktansvärt mycket att göra i skolan att jag i princip inte hinner med någon bloggning överhuvudtaget så jag hoppas att ni har överssende med det, jag hoppas och tror att ni kommer att få se förbättrning nästa vecka och under jullovet... :)

Återigen har det varit problem här hemma med det tekniska, men denna gång var det faktiskt inte bara vi som hade problem, hela området hade inget internet. När vi inte har en fungerande dator, då har vi internet och när vi inte har internet, då har vi en fungerande dator. Att inte grejerna kan fungera tillsammans, ALLTID!

Idag blir det inte mycket mer att bjuda på än så här, har studiedag imorgon så jag är ledig, men jag ska ha utvecklingssamtal klockan 09:00 så det blir ju ändå inte direkt någon sovmorgon, hela dagen blir ju i alla fall inte förstörd :) Dessutom har jag inte alls sovit bra inatt på grund av en dröm, jag vet att man helst inte ska dela med sig av sina drömmar eftersom att det blir så "fel" då men jag gör ett försök. Jag drömde att jag av någon anledning skulle "flytta" en häst från en plats till en annan och vaknade i full panik klockan 06:00 imorse då jag upptäcker att jag inte har "flyttat" hästen XD Vilken häst det var, var den stod och vart den skulle "flyttas" har jag ingen aning om och uppenbarligen lyckades jag ju inte flytta på den heller, men visst är det läskigt när man tror att det man just drömt, är verklighet.  

Jag lägger återigen in bilden med vad min dator "svarade" mig då jag ville installera något, jag är så glad över att jag hann spara texten eftersom att den är så fruktansvärt ologisk. Eftersom att det varit lite snack om datorer i detta inlägg tycker jag ändå att den passar in.

Jag har som vanligt inget nytt att skriva om gällande schnauzerdamerna eftersom att bland annat tävlingssäsongen är mer än över, så det får bli att placera kampfiskarna som "samtalsämne", igen! Kommer dom på tal i denna ursprungliga hundblogg, så är det verkligen i ett desperat försök att skriva om något, trots bristen på LITE mer intressanta saker.

Alla våra fiskar, som för ett tag sedan var cirka 12 kampfiskar, har blivit sjuka av något som vi tror heter "vattenbukpest". Så bland annat har mammas otroligt ovanliga och vackra gula fisk, dött.

Min jättefina kampfisk som var både blå, röd, lila och svart, liknade en drake men har också dött tillsammans med ett stort antal honor. Tyvärr är kampfiskhonor inte alls lika vackra, det är små, ofta färglösa och har mycket kortare fenor än de maskulina varianterna, alltså inte alls lika roliga att kolla på som hanarna, tråkiga skulle man kort kunna säga och det är därför dom inte alls är lika roliga att åtminstone försöka ta kort på.

Efter förlusten av ett antal kampfiskar begav sig jag, mamma och pappa ut för att se om vi hittar några andra ovanliga och fina kampfiskar, och vi hittade ett par. Dels en fisk som funnits i zooaffären länge och som vi nu till slut köpte tillsammans med en annan orangefärgad kampfisk som tydligen ska vara ännu mer ovanlig än en gul. Så till de minimala antalet människor som hittat hit och som faktiskt läst hela inlägget, trots att det ligger på minus i intresseskalan, lägger jag upp bilder på de kampfiskhanar som vi faktiskt har kvar:




 
(Den kortfenade varianten av kampfisk)